Mer från Paris Marathon

21 april, 2015 — 4 kommentarer

IMG_0611

En viss tomhet kan lätt infinna sig efter ett marathon. Och är man dessutom missnöjd med resultatet så är det lätt hänt att man deppar ihop och ältar detta. Jag funderat mycket på allt kring loppet. Vad var bra, vad var dåligt, vad funkade osv? Jag känner mig själv och vet hur låg och besviken jag kan bli när det inte går som jag tänkt. En sak är säker, jag är långt ifrån de jobbiga känslorna just nu. Och det känns skönt! Kanske är det för att det är början på säsongen och förhoppningsvis blir det en rad andra lopp framöver. Och kanske är det för att jag nu kan börja springa igen. Angående den ”dåliga” tiden, visst svider det när man läser om andra löpare som skriver hur de lite missnöjt sprang in på 3.05, 2.55 eller 2.47(!!).  Å andra sidan får det mig att känna en stark revanschlust.

Har börjat komma igång med löpträningen sakta men säkert nu. Var ute och joggade för första gången i torsdags. Kallt och vidrigt väder men ändå… helt underbart! Tog det extremt lugnt i 3 korta kilometrar. Nästa dag blev det 4 km i samma lugna tempo. Det har varit lite väl mycket Old man river över mig efter maratonet. Stel både här och där. Och det verkar som om jag dragit på mig en bristning i ljumsken – det hugger till i muskeln på insidan av låret. Inte alls så mysigt. Men jag är i alla fall mer rörlig än jag var det närmsta dagarna efter loppet, då jag fick gå och stödja mig mot väggen på morgnarna. Efter 4-5 dagar började vaderna och låren släppa efter lite. Däremot verkade det som om kolhydratladdning aldrig skulle ta slut. Efter loppet fortsatte jag bara att trycka i mig – crossainter, baugetter, burgare, pommes frites, godis, glass mm mm.

Skärmavbild 2015-04-21 kl. 13.13.10

Innan jag lämnar Paris bakom mig helt så tänkte jag skriva lite om hur Paris Marathon var som evenemang. Jag måste säga att jag hade förväntat mig ett lite mäktigare lopp. Mycket med tanke på Triumfbågar, Eiffeltorn och annat vackert. Tycker dock inte att loppet lyckades uppbringa den där maffiga känslan. Vissa passager var rätt trista. Å andra sidan var jag ju inte heller helt avslappnad och med under loppet och kan ha missat en del av scenerierna och känslan p.g.a. det.

Skärmavbild 2015-04-21 kl. 13.02.11

Området för väskinlämningen låg ganska nära Triumfbågen, längs en bred gata. Det fanns ordentligt med bajamojor och även ett gäng rätt smarta pissoarer uppställda på ena sidan. Det var en ganska uppsluppen stämning när jag kom till området. Inte så många löpare som jag hade förväntat mig.

Skärmavbild 2015-04-22 kl. 13.42.40

Men när jag kom till området med fållorna så var det desto mer löpare på plats. Det här kan bli bra tänkte jag. Jag hade läst att det bara delas ut vatten att dricka längs banan. Mycket riktigt, vatten vatten vatten. I små pet-flaskor! Visst är det lättare att dricka ur dem än ur tunna plastmuggar, men vem dricker upp en hel flaska? Inte jag i alla fall. Risken är också större att man halkar till på en sådan flaska. Många löpare orkade inte slänga dem i soptunnorna som stod utplacerade här och var. Dels förlorar man mer tid på dessa två moment – springa åt sidan för att hämta vatten och hålla åt sidan för att slänga flaskan. Ofta fick jag springa ett tag med flaskan innan en soptunna dök upp. Inte optimalt. Och vid en del stationer hade de inte ens orkat skruva av korken. Så då fick man fippla med det samtidigt som man försöker att inte att tappa så mycket tempo.
Var så fruktansvärt less på Vittel-f**king-vatten efter mer än halva loppet. Ändå var det så att Isostar (sportdrycker mm) sponsrade loppet. Men de snålade verkligen med grejerna. Inte förrän 30km så bjöds det på en liten liten petite pappmugg med sportdryck. Kom igen!
Russin, sockerbitar och banan kunde man även ta vid vissa stationer. Tog motvilligt någon sockerbit men bojkottade resten. Jag sprang med en energigel med tre portioner i som jag hade riggat i handen med en hemmabygd attrapp. Gummiband + superlim. Lite nöjd faktiskt!

Skärmavbild 2015-04-21 kl. 12.57.00

Tunneln som dök upp efter ca 27km var lite oturlig eftersom den slår ut gps-klockan. Sånt kan störa en ordentligt i ett lopp. Någonstans efter 30 km så står de och sprutar vatten. Mycket vatten. En stor stråle som går över hela vägen. Så även om man inte svalka sig med vatten så har man nästan inget val. Dessutom blev det stora pölar överallt. Inget man vill springa i och få blöta och tunga skor. Fick springa ut under avspärrningen för att inte bli blöt. Här blev jag faktiskt förbannad. Det är ett marathon inget j-vla Color run!

När man väl kom i mål (runt området vid väskinlämningen) så fick man gå långt innan det till slut bjöds på… Vatten! Ja, och russin, sockerbitar, banan och apelsinklyftor förstås. Kändes mig som ett djur på zoo. Dock måste jag erkänna att apelsinklyftorna var riktigt goda där och då. Sög i mig ett gäng.
Det var väldigt kaosigt vid utsläppet från området efter målgången. Hade varit smått omöjligt att ha någon väntades på en där. Anna väntade på hotellet. Någon från Isostar stod glatt där istället. Det sista man fick innan man gick ut var nämligen en liten powerbar av Isostar. Tack för det!?

Skulle jag rekommendera att springa Paris Marathon? Jo, absolut. Det är trots allt ett marathon. Och Paris är underbart. Jag och Anna hade några helt fantastiska dagar där. Och jag är säker på att andra löpare hade en helt annan upplevelse än jag. Men frågar du mig så skulle jag i nuläget hellre rekommendera Berlin. Sehr gut!

 

4 responses to Mer från Paris Marathon

  1. 

    Tack för välskrivna race reports och kul att hitta din blogg!
    Kan hålla med om bristen på sportdryck, och inte fick man något salt, det var bara sött och vatten. Men nog var det en finare bana än i Berlin! Kilometrarna längs Seine var mäktiga, och målgången med Triumfbågen… stort.

    Liked by 1 person

  2. 

    Tobbe! Verkligen kul att du hittat hit. Och kul att höra att du gillade Paris Marathon som lopp. Jag tror dig faktiskt. Hade säkert lika gärna kunnat ha en mycket bättre upplevelse av loppet. Nästa gång!
    Gick det bra för dig, är du nöjd med ditt resultat?

    Gilla

  3. 

    Absolut, nästa gång!
    Jag följde med en 3:15 farthållare i stort sett hela loppet så det blev jämn och bra löpning. PB! Och det är ju aldrig fel. Långt ifrån din Berlin-tid dock 😉

    Gilla

  4. 

    Grattis! PB i Paris, vad mäktigt!! Då är det en extra skön känsla att springa över mållinjen. Starkt jobbat!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s