That’s life!

1 december, 2014 — Lämna en kommentar

timetravel

Tiden flyger obeveklig fram. Snart är det jul. Igen! Vägskylten med texten ”Paris Marathon” kommer närmare och närmare. Om man ändå kunde dra i bromsen. Men det finns så klart ingen broms. That’s life!
Så jag kämpar på med att få in de alternativa träningspassen och har precis kört stötvågsbehandling nr 2. Och tåhävning nr 27695. Måste vara redo till 12 april. Bara måste.

Söndag
”…och han vilade på sjunde dagen”
Eller ja, jag jobba och sen hade vi glöggfest hemma. Tvåveckorsförkylningen började äntligen släppa taget. Lite grann i alla fall.
Lördag
Hur mycket jag än försökte att vrida och vända på timmarna så fanns ingen tid till träning.
Fredag.
Fick in ett helt ok pass på crosstrainern (börjar vänja mig vid sattyget). 65min i rätt högt tempo.
Thank god for mini-Sats! Planen var egentligen 90min + uppvärmning . Gick upp tidigt med kidsen. Sen iväg med Vera Lo till dagis. Where is everybody? STÄNGT!! Ok… Va, stängt?!
Det var bara att slänga på manteln och turn into… Superdad!
…Superdad med dålig koll på dagiskalendern.
bild-9
                        This is life!
Torsdag
Stötvågsbehandling nr 2, med ett större munstycke denna gång. It hit the spot. Och det går på högkostnadskortet! Som en dröm.
Med rätt timing, power pancake-metoden och Joshuas-diskdag (praise the Lord!) lyckades middagen vara färdig äten redan 17.45. Efter ett snabbt stopp i tvättstugan snodde jag åt mig en timme på motionscykeln i Brf:s gym.
Stretching på köksgolvet kombinerades med att förhöra Jonna inför provet på vikingatiden.
bild-8
Onsdag
Jag höll mig till planen trots förkylning och körde mitt cirkelpass i styrka. Chin ups – Knäböj – Biceps curls – Push ups – Mage
Kväll: Fotstyrka och plankan + sidoplankan 3x1min.
Kände mig knappast stark under dagen. Men jag fick in passen. Försöker se varje pass som en liten byggsten.
Disciplin känns oerhört viktigt om man vill prestera. Att hålla sig till planen och ”bara göra det” kan vara avgörande. För man kommer inte jämnt att vara sugen på och träna. Och i onsdags så skrek min kropp, ja hela mitt väsen ”Pallar inte träna!!”
Tisdag
Var fortfarande förkyld. Men nu hade jag varit det i över en vecka. Orkade inte gå och vänta på att bli frisk. Har lyckats svetta ut förkylningar tidigare. Snöt mig och gick till gymmet.
30 min crosstrainer + 60 min cykel. Jag frös och svettades samtidigt. Men efteråt kändes det helt klar värt det. På kvällen följde jag upp med fotstyrka och plankan + sidoplankan.
Måndag
Ibland önskar man att man kunde vrida tillbaka tiden. Ibland att man kunde spola fram den. Att leva i nuet är svårt. Tycker jag i alla fall.  Där fyller löpningen en stor funktion. Då är jag i nuet. Nu längtar jag till jag kan springa igen. Hm…
En som levde här och nu var Kim Anderzon. Var på hennes begravning denna måndag. En sorglig men fin stund. Vad jag vet så levde Kim fullt ut, varje dag. Det är imponerande.
En dag ska vi alla dö. That’s life!
Men alla andra dagar ska vi det inte.
Tillbaka till nuet.
Fortsatt lycka till med träningen!
12
                                                          Vila i frid Kim 

Inga kommentarer

Be the first to start the conversation!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s