Löpare på gränsen till nervsammanbrott.

24 september, 2014 — Lämna en kommentar

keep-calm-berlin-marathon

Nu är det bara några dagar kvar till Berlin Marathon. Känns nästan overkligt att jag ska springa det. Stockholm Marathon var det aldrig tal om i år, pga problem med höger hälsena som uppstod några veckor efter förra årets Stockholm mara. Det blev då omöjligt att fortsätta löpträna. Men grejen var den att jag hade anmält mig till Lidingöloppet. Så det var bara att sätta sig på motionscykeln i gymmet och nöta på. Sjukt tråkigt efter ett tag.
Efter ett förödmjukande Lidingölopp så lade jag löpskorna på hyllan.

När jag väl började springa lite lätt i april i år, så var det mest för att se om det ens gick. Framåt juni började det kännas bättre. Men jag sprang mållöst. Fantiserade om att kanske springa en mara till hösten. Berlin hade varit schysst… Men mest var jag glad över att jag faktiskt kunde springa igen.
Medan jag sprang runt fantiserade så hann Berlin Marathon bli utsålt. Eller kanske rättare sagt utlottat. Jag började jaga biljetter på nätet i hopp om att någon ville sälja sin startplats. Det såg det väldigt mörkt ut. Hittade till slut en som ville sälja. Lycka! Ringde upp. Höll andan…
Fick tyvärr veta att eftersom han inte skulle hämta ut sin biljett, så kunde jag heller inte köpa den.
Då var det kört, tänkte jag.

Långt senare, av en slump eller kanske för att fresta mig själv, så gick jag in på Berlin Marathons hemsida. Såg plötsligt att de hade släppt några nya ”charity biljetter” eller vad de nu kallades. Fanns det alltså hopp? Klickade mig fram och hamnade till slut på Purchase ticket / Köp biljett. Det måste ju bara vara för bra för att vara sant!?
Ett tag tänkte jag att det kanske var en scam, en bluff. Gammalt hederligt fiffel och båg.
Därefter stod det något om ”kredit karte” och endast ”deutsche bank”. Fattade inget. Blev osäker. Mailade kundtjänst. Fick svar nästa dag. ”You must use your credit card”.
Ok… Meine herren, trust me I’m ready to go all in with this Visa card. Bara jag får en plats. Bitte! Jag langade fram kortet och klickade tills det inte gick att klicka längre. Sen hände…
Ingenting. Inget bekräftande mail. Inget registringsnummer. Nada. Kanske måste de kolla om det verkligen fanns plaster kvar och sedan återkomma? Olidligt. Kanske var det en scam ändå…
Jag och Anna bokade i alla fall flyg till Berlin och fixade boende. Kompis lägenhet i Schöneberg.
Efter drygt en vecka. Öppnade mailen:

IMG_1311
Vilken jävla känsla. Det var klart, jag skulle springa Berlin Marathon!
Nu sitter jag här i soffan. Med en bit ingefära i munnen, brustablett c-vitamin i magen, ordentligt spritade händer och sippar på ett glas juice med Echinagard i. Livrädd för att bli förkyld. En löpare på gränsen till nervsammanbrott.

Gesundheit!

Inga kommentarer

Be the first to start the conversation!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s